Syftet är att det ska bli enklare för främst små och medelstora tjänsteföretag att bedriva verksamhet i EU:s medlemsländer samtidigt som tjänsternas kvalitet bibehålls.

En ny webbfunktion, den så kallade gemensamma kontaktpunkten, inrättas i alla EU:s medlemsländer. Den ska göra det enklare för en tjänsteföretagare att hitta samlad information om vilka krav på tjänsteverksamhet som gäller i olika länder.

Genom kontaktpunkten ska företagaren också kunna klara av alla kontakter med myndigheter och exempelvis ansöka om tillstånd och genomföra andra formaliteter på distans.

I Sverige är det Kommerskollegium och Tillväxtverket som ansvarar för kontaktpunkten.

Myndigheternas handläggning av tillstånd för tjänsteverksamhet kommer att bli mer transparent genom att tidsfrister för handläggningen anges i samband med att en komplett ansökan har kommit in. I vissa fall införs så kallat tyst beviljande, vilket innebär att en ansökan automatiskt får bifall om myndigheten inte har gett annat besked inom den angivna tidsfristen.

Myndigheterna blir också skyldiga att samarbeta med andra myndigheter inom EU för att kontrollera en tjänsteföretagares uppgifter, utbyta information i samband med tillsyn eller för att varna för det fall en tjänsteverksamhet kan vara farlig.

För att ta tillvara tjänsteköparens intresse ställer lagen krav på att tjänsteföretagaren lämnar tydlig och klar information, till exempel kontaktuppgifter, pris, villkor och uppgifter om hur en tvist kan lösas utomrättsligt. Företaget ska hantera klagomål skyndsamt.


Exempel på tjänsteområden som omfattas av direktivet är:

• Företagsrelaterade tjänster (konsulttjänster inom t.ex. ledarskap, förvaltning, certifiering och testning)
  

• Underhåll, skötsel och säkerhet

• Byggsektorn och arkitektverksamhet

• Fastighetstjänster (t.ex. fastighetsmäkleri)

• Turism (resebyråers och turistguiders verksamhet)

• Fritidsanläggningar, sportanläggningar och nöjesparker

• Hotell, restaurang och catering

• Informationstjänster (t.ex. webbportaler, nyhetsbyråer och utgivningsverksamhet)

• Utbildnings- och fortbildningstjänster

• Uthyrnings- och leasingtjänster (t.ex. biluthyrning)

• Hushållstjänster

Vilka områden omfattas inte av direktivet?
Arbets-, skatte- och straffrätten påverkas inte av tjänstedirektivets bestämmelser. Ett antal områden är också undantagna från direktivets tillämpningsområde.

Till undantagen hör:

• Tjänster som huvudsakligen finansieras med skattemedel, till exempel sociala tjänster och vårdtjänster

• Bemanningstjänster

• Finansiella tjänster

• Säkerhetstjänster

• Transporttjänster

• Vissa speltjänster

• Audiovisuella tjänster och radiosändningar

Tjänstedirektivet ska vara genomfört i alla EU-länder senast den 28 december 2009.

Förutom lagen och förordningen om tjänster på den inre marknaden, görs i Sverige ändringar i ett stort antal författningar som en följd av tjänstedirektivet.

För Sverige så gäller denna kontaktpunkt för tjänstedirektivet - www.verksamt.se


                                                                                        Cecilia Helland