Bidragen är, inte minst i nuvarande konjunkturmörker, ett viktigt ekonomiskt tillskott till företag och organisationer som vill expandera eller på andra sätt utveckla sin verksamhet.

Men svenska företag och organisationer är mindre benägna att söka stöd ur EU:s olika fonder än kollegor och konkurrenter i andra medlemsländer.

Den inställningen bidrar till att Sverige toppar listan på unionens största nettobidragsgivare. I snitt bidrar Sverige med 26 miljarder kronor per år, men får bara cirka 13 tillbaka i form av olika stöd och bidrag. Det kan jämföras med unionens största nettobidragstagare Spanien som går plus 47 miljarder på sitt medlemskap.

– Svenskarna är generellt mycket mer försiktiga och tveksamma när det gäller att söka stöd, konstaterar Anders Krantz på PricewaterhouseCoopers, Han fortsätter:
– I Medelhavsländerna är det ofta en av de första aspekterna ett företag tittar på inför förändringar eller investeringar. Men också grannlandet Finland och Tyskland är mycket mer vakna.

En bidragande orsak till att många tvekar att söka pengar ur någon av EU:s fonder är rädslan för omständlig byråkrati och krångliga ansökningsprocesser.

– Men i grunden är det som att vända sig till banken och låna pengar, det krävs dokumentation och upplysningar, säger Anders Krantz och uppmanar fler att skaffa sig kunskap om möjligheterna att söka stöd till satsningar som annars inte skulle bli av.

– I princip ges inte stöd till driften, däremot när företaget tar nya steg i teknik, inom forskning och utveckling, etablering på nya marknader eller miljöanpassning, säger han. Idag innebär det att organisationer får möjlighet att utvecklas också i tuffa tider och i vissa fall kan behålla personal.

Stödet ges i de allra flesta fall som delfinansiering där EU står för halva investeringen, organisationen för den andra. Det innebär i praktiken att den bidragssökande investerar sin egen tid i projektet och EU-fonderna står för pengarna.

– Men det är inte en bra idé att driva projekt bara för att få stöd, det är viktigt att pengarna används till projekt som utvecklar verksamheten, säger Anders Krantz. Han understryker samtidigt att EU-byråkratin kräver en viss envishet för att bli begriplig.

– Kravet på objektivitet i urval och bedömning kan leda till ett språk som ter sig avskräckande formalistiskt. Samtidigt finns ofta en rad politiska målsättningar i bakgrunden som gör det viktigt att använda rätt nyckelbegrepp i ansökan, säger Anders Krantz.

– Jag rekommenderar de som vill pröva vingarna att söka stöd som ges på regional eller nationell nivå. Och att söka hjälp – det kan underlätta och spara mycket tid.

Svenska företag missar miljarder i EU-bidrag varje år jämfört med exempelvis finska kollegor.

– Lånefinansiering har blivit mycket svårare för många företag och då är EU en viktig källa till stöd när man vill ta nya steg i verksamheten.

4 exempel på EU-stöd

• Strukturfonder: Ger stöd till investeringar i exempelvis maskiner, ny teknik eller vidareutbildning av anställda.

• Eurostars: Stöttar forskningssamarbeten inom företag.

• Nordiska projektfonden: Stöd till vissa satsningar på export och utlandsetablering.

• Sjunde ramprogramet: Ges till forsknings och utvecklingsprojekt med minst tre partners i tre olika länder.

                                                                                  Cecilia Helland