OECD’s definition för Skatteparadis är i korta drag
- Vägran att utlämna information till utländska myndigheter
Som land att tillhöra den så kallade ”Svarta Listan” blir allt mer besvärande, som idag rymmer totalt 25 olika länder. Många mäktiga stormakter tar nu i med krafttag för att stoppa banksekretessen inom utpekade länder.
I Europa har Frankrike och Storbritannien tagit kommandot för att en gång för alla ändra dessa bankers beteende inom de 25 återstående länderna, men även USA sätter hård press för att få till förändring.
De tre välkända skatteparadisen inom Europa, Andorra, Liechtenstein och Monaco är alla på väg att anpassa sig till OCDE och EU’s regelverk.
Däremot finns det mängder med länder både inom och utanför EU, som med olika skattekonstruktioner har skaffat sig konkurrensfördelar och ökat sin attraktionskraft för företagsetableringar. Skattekonstruktioner som accepteras av olika länders skattemyndigheter och som därmed har framtiden för sig.
Här finns länder som Cypern, Malta, Ryssland, Kina, Lettland, USA och Förenade Arabemiraten för att nämna några, och som alla konstruerat så kallade ekonomiska frizoner. Där du som företagare och anställd kan erhålla långa kontrakt oftast över många år med skattenivåer ner till noll procent, minimal byråkrati och förenklade regelverk för import – export.
Dessa ekonomiska frizoner har visats sig vara väldigt effektiva och ett tillvägagångssätt för att locka till sig framtidens arbetstillfällen. Givetvis ett sätt för många länder att klara av den alltmer globala konkurrensen då dessa konstruktioner ökar förutsättningarna för näringslivet.
Till och med i Sverige finns det röster som talar för införande av ekonomiska frizoner som ett verktyg för att få stopp på jobbflytten till lågkostnadsländer, och då främst för orter som står i beroende till tillverkningsindustrin.
Tony Harkén