I topp ligger USA som har drygt 14 procent av den totala tjänsteexporten och strax under 11 procent av tjänsteimporten. Därefter följer industriländer i Europa och Japan.

Trots att Kinas ekonomi utgöras till en liten andel av tjänstenäringen så kan en hög tillväxt under perioden åren 2000 – 2007 redovisas. Under denna period ökade Kinas tjänstexport med 22 procent och tjänsteimporten med 20 procent per år.

Nedan redovisas topp 10 för inom tjänsteimport och tjänsteexport.






Tjänstehandeln kan delas in i fyra olika leveranssätt.

Leveranssätt 1
Gränsöverskridande handel innebär att en tjänst levereras till ett annat land. Detta avser tjänster som kategoriseras som rörliga tjänster, och är det leveranssätt som påminner om varuhandeln. Exempel på gränsöverskridande handel är försäljning av konsulttjänster via internet mellan två länder.

Leveranssätt 2
Konsumtion utomlands är när ett lands konsumenter åker till ett annat land för att konsumera tjänsten, till exempel turism.

Leveranssätt 3
Lokal etablering innebär att tjänsten levereras genom att leverantören etablerar sig i ett annat land och på så sätt förser den utländska marknaden (försäljning via dotterbolag i utlandet). I statistik över tjänstehandel inkluderas vanligtvis inte detta leveranssätt.

Leveranssätt 4
Tillfällig personrörlighet innebär att leveransen sker genom att en fysisk person tillfälligt vistas i ett annat land, till exempel en IT-expert som utför tillfälligt arbete i ett annat land.


Slutligen skall nämnas att tillväxten för den svenska tjänsteexporten var för tidsperioden 2000 – 2007 högre än importen, 18 procent jämfört med 11 procent. Motsvarande siffror för den svenska varuhandelns utveckling var på exportsidan 10 procent och importsidan 11 procent. Den svenska tjänstehandeln har alltså under det senaste decenniet vuxit snabbare än den svenska varuhandeln.

                                                                                Tony Harkén