UNDER ÅREN 2005-2006 låg BNP-tillväxten i Estland och Lettland som högst på mellan 11 och 12,5 procent. Enligt de senaste prognoserna från SEB kommer det att bli ett fall i Estlands BNP med 2 procent i år och tillväxten i Lettland kommer bara att komma upp i blygsamma 0,3 procent.
För Litauens del ser situationen dock inte alls lika dyster ut, och tillväxten i landet för 2008 tros ligga runt 5,5 procent, för att sedan gradvis växla ned till 4 procent nästa år och 3 procent 2010.
NEDKYLNINGEN AV DE tidigare överhettade ekonomierna hjälper dock till att dämpa både den höga inflationen, som för Lettlands del är över 16 procent och även den kraftiga importen, som lett till stora underskott i bytesbalansen.
- För att stabilisera de höga utlandsskulderna krävs att underskotten kommer ned minst till 6-7 procent av BNP. Vi räknar med att Estland når en sådan nivå år 2009, medan det ser värre ut för Lettland och Litauen, säger Mikael Johansson, på Ekonomisk analys på SEB.
Under årets andra kvartal var underskotten för Estland och Lettland 11 respektive 15 procent av BNP, efter att ha halverats från topparna i början av 2007. Underskotten i Litauens bytesbalans har legat över 10 procentnivån länge, men en liten stabilisering kan dock skönjas.
DE BALTISKA REGERINGARNA står nu inför svåra val. Å ena sidan behövs en åtstramning för att mildra de ekonomiska obalanserna i form av underskott i bytesbalans och hög inflation. Men å andra sidan kommer åtstramningsåtgärderna att ytterligare pressa den inhemska efterfrågan nedåt och fördjupa konjunkturnedgången. Den gemensamma nämnaren mellan den ekonomiska politik som nu förs i Lettland och Estland är att försöka få ned underskotten i bytesbalansen, få stopp på lönetillväxten i offentlig sektor, som legat på 20 respektive 30 procent i Estland och Lettland, samt fortsätta skära ned på utgifterna.
- I Estlands höstbudget kommer det sannolikt ett flertal åtgärder inkluderande nedjusterade investeringsplaner, höjd moms samt frysta löner och neddragningar i offentlig sektor, berättar Mikael Johansson.
För Litauens del är den ekonomiska politiken mera oklar eftersom det är parlamentsval i höst.
HUR LÅNG TID DET kommer att ta för de baltiska länderna att återhämta sig beror mycket på den ekonomiska politiken som förs samt anpassningsförmågan på arbetsmarknaden. Enligt SEB:s senaste prognoser kommer en återhämtning att ske först 2010.
- Obalanserna har nu börjat dämpas, men vägen till stabilitet blir snårig, kommenterar Mikael Johansson.
Emelie Ring