Daniel Waldenström, Jesper Roine, Pontus Braunerhjelm (moderator)
och Åsa-Pia Järliden Bergström, LO-ekonom. (från vänster)MED GLOBALISERING syftar författarna till rapporten Daniel Waldenström, fil dr, Institutet för Näringslivsforskning och Jesper Roine, fil dr, Handelshögskolan i Stockholm, på ökade flöden av varor och tjänster, människor, kapital, information och teknologi mellan länderna. Och båda är eniga om att globaliseringen som helhet gynnar ekonomin och skapar betydande vinster.
– Globaliseringen skapar möjligheter för handel, specialisering och konkurrens och därigenom en effektivare resursanvändning och ett rikare produktutbud, menar Jesper Roine.
MEN OM GLOBALISERINGEN i sig påverkar och har påverkat svensk inkomst- och förmögenhetsfördelning är svårare att säga. Om man ser tillbaka på utvecklingen av globaliseringen och inkomstklyftorna kan Jesper Roine och Daniel Waldenström inte se några tydliga samband mellan dessa två faktorer.
– Mellan 1950- och 80-talet ökade globaliseringen i Sverige samtidigt som inkomstspridningen minskade, medans från 80-talet och fram till i dag har inkomstklyftorna ökat och likaså globaliseringen, förklarar Jesper Roine.
Författarna menar att det framförallt är andra faktorer än globaliseringen som påverkat inkomstfördelningen.
– De stora förändringarna i inkomstspridningen under 1900-talet beror i första hand på finansiella kriser, skatte- och utbildningspolitiken samt bostadsägandets utbredning, hävdar Daniel Waldenström.
ATT DET DOCK FINNS vissa grupper i samhället som gynnats och även i framtiden kommer att gynnas mer än andra av globaliseringen framgår emellertid i rapporten. Kapitalmarknadens internationalisering och kapitalets ökade rörlighet gynnar främst kapitalägarna som har stärkt sin förhandlingsposition gentemot övriga grupper i samhället.
– Det kan till exempel vara direktinvesteringar eller utlokalisering av produktion som kan gynna denna grupp, berättar Daniel Waldenström.
Arbetstagare, främst de med lägre löner, kan påverkas negativt av globaliseringen om arbetskraftsmigrationen ökar och lönekonkurrensen inom dessa yrken hårdnar.
DET JESPER ROINE OCH Daniel Waldenström dock varnar för är att ökade inkomstskillnader, vare sig det är ett resultat av globaliseringen eller ej, ska leda till protektionism som inte bara skulle skada Sverige utan hela den globala välståndsutvecklingen. Det centrala är därför att genom politiska åtgärder se till att globaliseringsvinsterna kommer alla till gagn.
Text och foto: Emelie Ring