FORSKNING OCH UTBILDNING sker i ett globalt sammanhang. Högteknologisk industri väljer sin placering efter tillgång på högutbildad personal, infrastruktur och resursmässiga förutsättningar. Den enskilde forskaren av världsklass väljer likaså att placera sin verksamhet där resurser och en kreativ miljö finns. För att Sverige ska klara den internationella konkurrensen - och behålla forskningselit och industri i vårt land - krävs att vi sätter upp en målmedveten strategi.
VI BEHÖVER:
- En långsiktig nationell forsknings- och innovationsstrategi
- Starka och oberoende universitet
- Satsning på ett fåtal elituniversitet som kan konkurrera med den internationella toppen inom sina respektive områden
MEN DET räcker inte med att satsa och dra upp ambitiösa strategier. För att detta verkligen ska fungera som drivkraft för samhällsutvecklingen krävs att de politiska företrädarna tar till sig den nygenererade kunskapen och använder den.
RUNT OM I VÄRLDEN kan vi se förödande exempel på vad som hänt när beslutsfattare ignorerar de kunskaper som finns inom det globala vetenskapssamhället. Det sätt på vilket hiv/aids-problemet har hanterats i vissa delar av Afrika kan inte annat än uppröra och avskräcka. Klimatfrågan kan sägas vara ett annat område där experterna fört en ojämn kamp mot starka politiska krafter.
DET ÄR MIN FASTA övertygelse att vi som dagligen arbetar med att hitta ny kunskap måste ta ett ansvar som går utöver det vi kan åstadkomma i föreläsningssalar och laboratorier. Ett modernt universitet verkar mitt i samhället. Det ska inte bara utbilda morgondagens ledare och bedriva spetsforskning. Det ska också ta till vara det nytänkande som finns inom olika sektorer i samhället och omvandla denna kunskap till nya innovationer och satsningar som kan vara till nytta för alla - både i vårt eget land och globalt.
Källa: Globaliseringsrådet