I DEN SENASTE ”Nordic Outlook”-rapporten från SEB ser framtidsutsikterna mörkare och dystrare ut än tidigare. Spridningseffekterna från nedgången i USA drabbar i allt högre grad nu Europa och framöver kommer vi att se en global inbromsning. Affärsbankerna har genomfört totalt nedskrivningar på över 50 miljarder dollar och ytterligare kraftiga nedskrivningar är att vänta. Hårdare kreditgivning, fallande huspriser och en svagare arbetsmarknad kommer att pressa hushållen och dämpa den tidigare starka köpkraften.

 

DEN SVENSKA EKONOMIN kommer fortsatt att kylas av och BNP-tillväxten för i år hamnar på 1,4 procent, för att sjunka till 0,9 procent 2009. Enligt SEB:s prognos är botten dock nådd under 2009 och under 2010 kommer tillväxten återigen att stiga till 1,8 procent i Sverige, 2,0 procent i USA samt 1,3 i Euro-zonen.   

 

STIGANDE LIVSMEDELS- och energipriser under det senaste halvåret har eldat på inflationstakten och drivit KPI-inflationen i OECD-området till den högsta nivån som noterats sedan 1980-talet. Den ihållande expansionen i tillväxtländerna har hållit pristrycket på råvaror uppe på

höga nivåer och faktorer som bakslag på skördar och ökad användning av spannmål i etanolproduktionen har drivit upp livsmedelspriserna. Oron för en galopperande inflationsstegring har fått både ECB och de nordiska centralbankerna till fortsatta räntehöjningar. Men enligt SEB håller inflationstrenden på att vända och mot slutet av 2009 ligger KPI-inflationen runt 2 procent såväl i USA som i Euro-zonen.

- Visserligen kommer inflationen att ligga kvar på en hög nivå ytterligare en tid, men vi räknar med en tydlig inflationsnedgång under loppet av nästa år. Vår inflationsprognos baseras på ett antagande om svagt fallande råvarupriser, bland annat räknar vi med ett råoljepris runt 100 USD per fatet i slutet av 2009, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.      

 

FALLANDE ENERGIPRISER, inbromsning av sysselsättningen, svagare tillväxt och en dämpning av inflationen öppnar dörren för att en expansiv penningpolitik med sänkta räntor åter kommer att införas. SEB räknar med att Riksbanken börjar med räntesänkningarna i februari nästa år för att i slutet av 2009 ha sänkt reporäntan till nivåer på 3,50 procent. Även under 2010 spår SEB att räntesänkningar kommer att äga rum. Huruvida Riksbanken kommer att höja eller sänka räntan nu i september är dock både Robert Bergqvist och Håkan Frisén på SEB mycket förtegna om.    

- Det är jättesvårt att säga om Riksbanken väljer att höja räntan eller inte nu i september. Det beror på hur mycket de väger in att oljepriserna fallit under den senaste tiden och hur stor oron för en stark inflation är, säger Robert Bergqvist.

Att både Riksbanken och ECB kommer att göra räntesänkningar under 2009 är de dock övertygade om.  

  

ÄVEN TILLVÄXTEKONOMIERNA kommer under de närmaste åren att påverkas på olika sätt av den globala kreditkrisen, om än i mindre omfattning. Expansionen i de snabbväxande ekonomierna kommer att fortsatt vara stark och även framöver är det dessa länder som stöttar den globala tillväxten. I länder som Indien och Indonesien har kärninflationen stigit på grund av kraftiga löneökningar och stigande priser på mat och energi, vilket resulterat i räntehöjningar under de senaste månaderna.

- Det är svårt att peka ut vinnare och förlorare men Kina är exempelvis ett land som även i fortsättningen kommer att ha en ganska stark tillväxt på 8 procent, säger Robert Bergqvist.

Även i Kina finns det dock vissa inflationsrisker men än så länge är de koncentrerade till matpriserna.

 

Emelie Ring