TANKEN BAKOM DET nuvarande estniska skattesystemet har ända sedan dess tillkomst 1994 varit en kombination av låga skattesatser och bred skattebas. Det faktum att systemet är enkelt bevisas bland annat genom att över 88 procent av landets deklarationspliktiga inkomståret 2007 deklarerade via Internet.

 

DET TOTALA SKATTETRYCKET i Estland (mätt som förhållandet mellan den offentliga sektorns skatter och bruttonationalprodukten, den s.k. skatte­kvoten) beräknas 2008 uppgå till cirka 32,3 procent av BNP.

 

Den statliga nivån

På statlig nivå tillämpas ett antal olika skatter varav de viktigaste är:

• Inkomst- - och bolagsskatt         21 %
• Moms                                         18, 5 eller 0 %
• Sociala skatter                           33 %
• Arbetslöshetsförsäkring            0,3 % från arbetsgivaren och 0,6 % från arbetstagaren (av bruttolönen)
• Fastighetsskatt                           0,1 - 2,5 %
• Hasardspelsskatt               Fast avgift alternativt 18 % på lottpriset

VAD GÄLLER SKATTERNAS BIDRAG till statsbudgeten är den sociala skatten den största inkomstkällan följt av moms och inkomstskatt.

 

INKOMSTSKATTEN ÄR för närvarande 21 procent och koalitionsregeringen har som mål att sänka skattesatsen med en procentenhet per år fram till 2011. I samband med den kraftiga ekonomiska inbromsningen i Estland i slutet av 2007 och början av 2008, då moms- och punktskatteintäkter minskade i sådan utsträckning att regeringen tingades revidera ner budgeten, uppstod emellertid en diskussion mellan koalitionsparterna (framförallt mellan Socialdemo­krat­erna och Reformpartiet) huruvida de fortsatta skatte­sänkningarna verkligen bör genomföras enligt plan.

 

SOM INKOMST RÄKNAS LÖN, bonus, förmåner, kapitalvinst, pension, underhåll, etc. Det finns ingen progressivitet i inkomst­skatte­systemet, men det fasta grundavdraget, 27 000 EEK per år för 2008 (ska höjas med 3000 EEK per år fram till 2011), medför naturligtvis att inkomst­skatten blir procentuellt lägre för låginkomst­tagare. Givet att medel­inkomsten för närvarande är ca 12 500 EEK per månad före skatt (1 EEK ˜ 0.6 SEK) och att Estland har en tämligen skev inkomst­fördelning, ger grund­avdraget en viss effekt. Därtill kommer att pensionärer och familjer med fler än ett barn har ett högre grundavdrag.

 

MÖJLIGHETERNA ATT göra avdrag utöver grund­avdraget är strikt begränsade till exempelvis ränte- och utbildnings­kostnader samt privat pensionssparande. Maxgränsen för avdrag uppgår till 50 000 EEK per år. Dock är vissa inkomster befriade från beskattning, exempelvis per diem, lotterivinster, arv, gåvor och statliga stipendier.

 

BOLAGSSKATTEN HAR, alltsedan år 2000, en tämligen ovanlig utformning i Estland. Grundprincipen är att vinst som åter­investeras i företagen inte beskattas medan utdelning beskattas med samma skattesats som inkomst­skatten (dvs. 21 % för 2008). Målsättningen är att även denna skattesats skall sänkas till 18 procent till 2011.

 

DET NUVARANDE bolagsskattesystemet anses dock inte vara förenligt med vissa delar av EU:s Moder- och Dotterbolags­direktiv och Estland har därför fått uppskov t.o.m. 31 december 2008 med att justera systemet i enlighet med nämnda direktiv.

 

DEN 26 MARS i år antogs en rad tekniska justeringar av bolagsskattelagen som träder i kraft den 1 januari 2009. Enligt estnisk tolkning gör dessa justeringar det nya systemet kompatibelt med ovan nämnda direktiv och Estland stödjer sig här på vissa mål i Europa­domstolen. I stället för att införa ett mer konven­tionellt bolagsskattesystem med låg skattesats, valde Estland således att behålla grundprinciperna i det gamla systemet. Enligt en del bedömare kvar­står emellertid en del frågetecken rörande kompatibiliteten och en prövning av det nya estniska bolagsskattesystemet i Europa­domstolen kan därmed inte uteslutas.

 

I ESTLAND FINNS hela 227 kommuner (33 städer och 194 landsorts­kommuner) och estniska kommuner får ca 45 procent av sina intäkter genom att knappt 12 procent av varje kommuninvånares totala inkomst (innan eventuella avdrag) återförs från staten till den kommunala nivån, dvs. drygt 50 procent av kommun­invånarens inkomstskatt. Någon lokal inkomstskatt existerar inte i Estland.

  

Källa: Henrik Garmer,

Första ambassadsekreterare på
Sveriges ambassad i Tallinn