I EN PREJUDICERANDE DOM i december 2005 medgav EG-domstolen Marks & Spencer avdragsrätt på motsvarande 400 miljoner kronor för förluster i företagets nedlagda dotterbolag i Belgien, Frankrike och Tyskland. Detta är ett av flera fall där EG-domstolen
har fastslagit att EG-rätt ska gå före nationell skatterätt. Etableringsfrihet och fri rörlighet för kapital anses viktigare än lokala skatteregler. Samtidigt ska enskilda medlemsländers skattebaser skyddas.
– Marks & Spencer-domen öppnade möjligheten att använda koncernbidrag internationellt
men ställde tydliga krav på hur, säger Patrik Hild, skattejurist på Grant Thornton.
HUVUDREGELN ÄR att vinster och förluster ska hanteras i det land de uppstår. Men Marks & Spencer-domen innebär, enkelt uttryckt, att ett svenskt moderbolag får kvitta överskott i den egna verksamheten mot underskott i ett utländskt dotterbolag genom ett koncernbidrag där moderbolaget överför medel till dotterbolaget. Det går dock bara att dra av dotterbolagets förluster i moderbolaget om dotterbolaget inte kan utnyttja förlusterna lokalt. Det kan i
princip bara ske vid två fall: om dotterbolaget likvideras eller om det finns tidsbegränsningar för underskotten.
– Man ska sitta i en situation där man inte har något val. Några länder har tidsbegränsningar
när det gäller hur många år en förlust kan ”rullas” för att kvittas mot en eventuell framtida vinst. Om den tiden löper ut så kan man alltså ge koncernbidrag och dra av detta i moderbolaget, säger Patrik.
SKATTEVERKET och Skatterättsnämnden har dock olika syn på vid vilken tidpunkt koncernbidraget ska överföras från ett moderbolag till ett dotterbolag som ska likvideras.
Skatteverket anser att dotterbolaget måste ha ägts hela året för att ett koncernbidrag ska kunna medges och att det därför kan likvideras först året efter. Skatterättsnämnden anser däremot att koncernbidraget ska lämnas samma år som dotterbolaget likvideras för att avdragsrätt skall uppkomma. Patrik menar att Skatterättsnämnden har funnit stöd för sitt synsätt i både förarbeten och praxis varför Regeringsrätten troligen kommer att fastställa Skatterättsnämndens beslut. Men han tror inte att Skatteverket kommer att ompröva de bolags deklarationer där man har följt Skatteverkets riktlinjer och lämnat koncernbidrag året före likvidationen.
ETT FALL SOM förtydligar koncernbidragsreglerna är den så kallade Esab OY-domen i juli 2007 då ett finskt dotterbolag med vinst ville få igenom koncernbidrag till det engelska moderbolaget som gick med förlust. EG-domstolen godkände inte detta. Alltså kan koncernbidrag skickas nedåt, det vill säga från moderbolag till dotterbolag, men inte tvärt om.
– Om man ska använda sig av koncernbidrag är det viktigt att se upp och att prata med en skatterådgivare så att man gör rätt. Man måste göra en bedömning i det enskilda fallet av hur man ska gå till väga och titta på både det egna och det andra landets regler.
Patrik avslutar med att råda företag som vill använda sig av koncernbidrag att göra ett öppet
yrkande om det i deklarationen:
– Skatteverket ställer höga krav och låter domstol avgöra i tveksamma fall. Om man lämnar ett öppet yrkande får Skatteverket en utredningsplikt. Om yrkandet inte har varit öppet riskerar man skattetillägg om bolaget inte anses ha rätt till avdraget.
Text och foto: Eva Andersson