ALLA DE TRE BALTISKA TIGRARNA har tagit jättesprång och nu märks det att det tärt på krafterna. Tydligast är detta i Lettland, där de stora löneökningarna och stigande priserna satt igång en inflation som nu nått över 16-procent-strecket. Den inhemska konsumtionen har skjutit i höjden påhejad bland annat av en generös kreditgivning. Resultatet är också en mycket haltande handelsbalans. I lettiska politiker- och affärskretsar har ett visst ord numera blivit mycket modernt att använda – exportfrämjande.
I LETTLAND HAR man sedan den sjungande revolutionen vant sig vid stora omvälvande
förändringar, i snabb takt. Det är denna dynamik som har gjort det till ett på flera sätt attraktivt land – med många möjligheter och stor öppenhet för det oprövade. Då, i början av
1990-talet, då denna förändringarnas tid började, fanns det stora förhoppningar och drömmar, både bland privatpersoner – om hus, bil, bra lön och välfärd, men också nationellt – om ett
Lettland som formas och fulländas till att bli ett välfärdsland. Numera har hus och bilar blivit
nästintill var mans egendom, men det mesta är köpt på kredit. Lönerna är som sagt höga, men till priset av höga prisnivåer.
TROTS EN OCH ANNAN OLYCKSKORP som menat att landet står inför fullständig ekonomisk kollaps har det ännu inte inträffat någon sådan. Valutakursen har inte tillåtits svänga och man funderar på hur inflationen bäst ska bekämpas. Sett på längre sikt har den lettiska regeringen sedan EU-inträdet 2004 kanaliserat EU-fondernas medel genom speciellt utformade statliga stödprogram. För perioden 2007–2013dirigeras pengarna bland annat till innovationer och fortbildning av arbetskraften. Målet är att gå från en ekonomi som exporterat mycket av obearbetade råvaror till att exportera varor med större mervärde. EU-fonderna är tillängliga för varje företag som är registrerat i landet, oavsett investeringens härkomst.
ETT EXEMPEL PÅ omstrukturering är textilbranschen, som traditionellt varit mycket stark i Lettland. Det finns idag så gott som inget kvar av den odling och produktion av lintyger som en gång fanns, också många av de syföretag som blomstrade under en tid på 1990-talet har nu slagit igen portarna för gott. Man funderar på andra lösningar och lanserar nu teknisk textil som en möjlighet för att råda bot på branschens problem. Liksom i Sverige finns en stark ingenjörstradition och tanken är att det borde gå att kombinera den med textilkunnandet för att hitta nya produkter att specialisera sig på.
Austra Kreslina